sophora

Idag har jag haft min kära son här. Han har haft feber och är lite förkyld så han har varit hemma från skolan och eftersom jag är sjukskriven veckan ut så frågade jag om han ville komma hit och vara med mig idag och det ville han.
Vi har varit på stan och ätit lunch, handlat lite tidningar och godis och bara myst på.
Senare på eftermiddan fick jag även besök av min dotter som ville låna byxor och ha pengar så det ordnade vi också.
Det var kul att träffa dom, det blir extra långt mellan förra gången nu eftersom vi ska byta på söndagar hädanefter så dom ska vara hos sin pappa till dess.

Ibland känns det jobbigt med allt detta.
Barnen har 2 boenden och vi har mitt och Nicklas har sitt och man får liksom ingen ordning på allt.
Mycket tid spenderas ensam när Nicke är hemma hos sig och jobbar och det är ju förståeligt men det är ändå trist.
Vissa dagar äter vi tillsammans och sover. That´s it.

Jag känner att mina besparingar rinner mig mellan fingrarna och jag måste verkligen ta itu med lite fördelning av omkostnader vad gäller inköp och barnens kostnader.
Just nu så är det jag som står för det mesta och jag är inte speciellt välbetald och det finns vissa saker som vi skulle behöva dela på.
Min sjukskrivning gör ju inte saken bättre, men det är ju som alla vet, jag är för len och för vill inte tjafsa i onödan.

Nu sitter jag och väntar på Nicklas.
Har ingen aning om när han dyker upp så det är bara till att försöka hålla sig igång med nåt annars somnar jag väl före det.

Ha en trevlig kväll!

Vaknade av att jag glömt att stänga dörren till sovrummet och hade solen skinande i ögonen.
Det är såna här morgnar man bara vill studsa upp ur sängen och möta dagen med att gå omkring och vissla och känna sig så där allmänt belåten men för min del blev det inte riktigt någon studs som tiger i Nalle Puh skulle ha gjort utan lite mer som en nykläckt kalv på ostadiga ben.
Ryggen vaknar inte till liv förrän vid lunch då man vandrat runt här i några timmar.
Vissla kan jag inte heller vidare bra så jag drog bara några få tjut och insåg att det inte gjorde en sån här dag rättvisa och satte mig här istället med kaffekoppen.

Var på föräldramöte på Emils skola igår och dom fick klassindelningarna inför höstterminen i 4:an. Mellanstadiet nästa då för minsten.
Nu har man inga småbarn längre.
Tror då att grabben blir nöjd för han kommer att gå med dom han umgås med och det spelar nog egentligen ingen roll för han har så lätt för att passa in med alla och skaffar sig snabbt nya vänner men det är ju ändå kul. Många av dom som går i hans klass nu har ju följts sen dagistiden och känner varann väl.

Dom är så duktiga mina barn.
Något måste man ju ha gjort rätt även om man själv inte är den brightaste här i världen men dom är helt fantastiskt smarta och lättlärda och jag är stolt och glad efter varenda utvecklingssamtal med dessa underbara ungar.
Att dom dessutom är hjälpsamma mot sina kamrater och får beröm för att vara artiga och väluppfostrade vad gäller beteende gör ju att man blir extra glad.
Det är ju så man velat att dom ska bli, inte bråkstakar och obrydda ligister.
Man får hoppas att det håller i sig.
Själv får man ju arga ögon, smällande dörrar och uppstudsiga uttalanden men det är nog skillnad när man är förälder. Det är ok, så gjorde jag med. Det går om när dom flyttar hemifrån. :)

Köpte slingor igår.
Nu börjar det vara dax för det. Slingor har jag gjort i hur många år som helst vid den här tidpunkten och det är nog en tradition som visar att det börjar bli nära sommaren.
Man känner sig inte lika blek och glåmig med ljusare hår och man börjar få lite färg på kinderna och ser fräschare ut så idag ska jag till Anna och få det gjort.
Kanske även kan sitta ute i solen en stund och dricka kaffe och surra med någon.

Det blir nog precis som igår, en väääldigt lång dag.
Det är så tyst och tomt här hemma utan barnen.
Jag saknar Nicklas också.
Massor.

Tar väl en kaffekopp till...

Har så fruktansvärt tråkigt!
Har legat och vänt mig och vridit mig halva natten och vaknade kring 4 för att bara ligga kvar tills Nicklas skulle upp och iväg på jobbet.
Halv 6 var jag på jobbet och började städa och det tog inte länge innan jag blev varse att min rygg som jag haft problem med sen förra veckan inte var redo när det började bränna och värka, så nu går jag med putstjärt och svankar som bara den och inte har jag en karl som ska komma hem ens. Hrfm.

Nicklas är i Happis och jobbar och kommer inte hem förrän imorgon (hoppas jag iallafall) och inte några barn har jag att se fram emot heller som ska komma hem och mysa med mig så jag går mest omkring och vandrar.
Håller redan på att bli galen av tristess och måste nog knata upp på affärn för att handla lite bakingredienser för att ha nåt att pyssla med.
Då kan jag sitta och tröstäta det ikväll.

Helgen har varit bra.
Fredagkväll var vi hos Bejda och grillade och drack några cider.
Premiärgrillning för oss, inte så konstigt med tanke på hur mycket snö det är på min altan än sen det rasade och förstörde mitt tak, men nu ska det banne mig inhandlas en grill för det är så jävla gott!
Jag får stå nån annanstans och grilla än där.

Lördag var lugn.
Slappade hela dan och åkte sen och drack kaffe och surrade hos Nickes kompisar.

Igår var vi mer eller mindre hos Nicklas hela dagen.
Var bara hem en sväng och fick besök av en gammal skolkamrat som jag inte träffat på länge och hennes son.
Det var kul.
Kvällen blev tidig med ett avslut av Halleluja-moment.

Nu gör jag precis ingenting.
Har fått skratta lite åt min knasiga kompis "the fuckup" som ringde.
Ena stunden kan man inte låta bli att skratta för att i nästa bli så rosenrasande av hur knäpp man kan bli, men det är ändå alltid intressant att höra vad han lyckats åstadkomma sen sist vi talades vid.
Kollar ihärdigt på klockan för att i nästa stund komma på att jag inte har nåt att se fram emot vad gäller tider idag så nu ska jag klä på mig och ta en prommis på Lumpe för att röra mig lite och se om man kan räta upp sig nån gång.

Kommer antagligen att ha fika om någon är sugen på en kaffetår och en kaka senare.
DET är ovanligt nuförtiden, så passa på!

Jag känner mig förbannad idag.
Eller med mina mått mätt så är det väl att vara ledsen och irriterad.

Först och främst så pratade jag skolbyte med sonen och jag får känslan av att han inte riktigt törs säga vad han egentligen vill.
Ansiktsuttrycket och kroppsspråket talar däremot för sig själv och jag mår illa.

Sen blev allt helt fel på annat håll.
Det började med att man skulle försöka busa till det lite och slutade med mer eller mindre en utskällning och fick mig att känna mig mer eller mindre dum i huvvet.
Men att man inte får känna på ett visst sätt är ju inget nytt för mig. Men det förvånar mig att det blev så just idag.

Varenda jävel som är ute och kör bil idag är helt inkompetenta och borde stannat hemma.
När man är hes av svordomar och långfingret är bortdomnat så är det illa.

Har dessutom bränt 1500 kronor idag som jag egentligen inte alls har råd med när det ska finnas mat på bordet också, åtminstonde varannan vecka men man får hoppas att det var väl investerade pengar som kommer till nytta och glädje för oss.

Kvällen ska spenderas i goda vänners lag med god mat och lite berusningsdryck så jag tror att det kommer att bli bättre sen.
Nu ska jag lägga mig på soffan och tjura för barnen åker direkt till sin pappa idag efter skolan så det gör ju inte saken bättre.

Alla ni glada, ha en bra dag!

Ibland drömmer man saker som man skakar på huvudet åt när man vaknar och undrar hur i hela fridens dar hjärnan kan skapa så korkade drömmar som inte går ihop på nåt sätt.
Det är personer man knappt har nån som helst anknytning till som kan poppa upp i drömmen och konstiga händelser och allt möjligt.
Sen finns det då drömmar som man kan gå och tänka på hela dagen som satt spår men som inte har någon grund iallafall.
I natt har ju då Nicklas varit otrogen.
Då satt jag i samma sits som för ett år sedan och var ensam och sviken och hjärtat bultade så det nästan hoppade ur kroppen när jag slog upp ögonen. 

Vad handlar det om?
Rädsla?
Tvivel?
Att vara avvaktande?

Jag har verkligen sagt till mig själv att jag inte ska döma, tro på att jag är värd någon som är värd mig och att det finns någon som kan älska mig så mycket så att andra är otänkbart.
Jag känner mig trygg med honom.
Trots vad folk säger och vad som finns i bagaget så vet jag att människor kan förändras och att man kan hitta någon som kan få en att tänka om.
Jag har ju själv varit där och när man tänker tillbaka på det så undrar jag hur fan jag tänkte.
I dagens läge så skulle jag aldrig kunna bedra någon.
Både för samvetets skull och för att jag vill ha en framtid med den jag älskar.
Man bygger ingen framtid på lögner.

Enligt drömtydning så beror såna drömmar på att du förmodligen är djupt osäker på ditt eget värde och osäker på om du är älskvärd.
Inte så konstigt i mitt fall kanske men det är ändå jobbigt att ha det i bakhuvudet.
Det finns där och kommer fram titt som tätt.
Jag analyserar, funderar och skenar iväg ibland när han säger nåt och jag känner mig bara knäpp och hispig.

Har funderat många gånger på att gå och prata med någon som kan hjälpa mig att tänka annorlunda.  
Jag är livrädd för att hur jag tänker ska förstöra för mig för all framtid och jag vill inte vara så.
OM det skulle hända mig igen så vet jag inte hur det skulle bli.
Antagligen leva i celibat och varna min dotter att hålla sig borta från killar för att dom är svin.

Nu är det ju inte så och jag ser bara ljust på vad framtiden har att erbjuda.
Han har fått liv i Lundbergarna och det känns som att alla är nöjda och glada med hur vi har det nu.
Peppar peppar ta i trä, hoppas att det håller i sig.
Forever.

Har just skickat iväg Emil på årets första cykeltur. Har försökt dra ut på detta, varenda år är det samma tjat och ilska eftersom dom tycker att jag är len när dom inte får cykla så fort vägarna är torra.
Alla andra får...och ungen har ta mig fan rätt, varenda unge cyklar i Bersika nu.
Är det bara jag som är rädd för snön som fortfarande är kvar på sidan om vägen???
Började rabbla förhållningsorder som vanligt och efter ett tag så tog han själv över och berättade vad som gällde. Se där, han har visst lyssnat iallafall då.

Ryggen är liiite bättre idag.
Iallafall när man fått vara uppe och röra sig litegrann.
Det är fruktansvärt tråkigt att gå här och trampa omkring. Ligga gör ont, sitta för länge gör ont och allt, precis allt, ska ramla ner på golvet så man måste böja sig ner hela tiden.
Jag hoppas att det släpper snart för jag är redan galen av tristess och känner mig handikappad bara efter 2 dagar...

Nicklas har fått färdigtapetserat idag och jag var naturligtvis tvungen att fara dit och kolla.
Shit så snyggt!
Jag vill också ha nytt och fint, fixa och dona och bo i Bersika!
Det är fuskigt.
Nåja, ska kolla med försäkringsbolaget hur det ser ut med hjälp när det gäller mitt raserade tak, kanske kan få nån krona så man kan göra nåt vettigt åtminstonde.
Har som sagt inte vidare intresse av att lägga så mycket pengar på detta hus.

Nu har jag en janssons i ugnen och tar mig en kaffekopp i väntan på att någon ska komma hem och surra med mig.
Har gått och försökt prata bort dammet på fönsterbrädorna och tussarna på golvet men det gick sådär så min kära dotter ska få dammsuga sen och jobba av lite på systemkameran.
Ändå ganska bra att ha en hållhake där. Hehe.

Trevlig dag!

Hallen är full i sand, databordet är fyllt med kaksmulor, vattenballonger(?!), kablar och en tallrik, kläder ligger kastade överallt, disken står kvar sen middagen, tvätthögen växer, torktumlaren trasig, Saras rum är upp och nervända världen och jag har ont i ryggen.

Trodde verkligen att jag skulle åka på en sjuhelvetes förkylning och ligga pall hela helgen eftersom jag kom på jobbet i fredags och blev snorig och nös hela dagen men det gav med sig under kvällen och sen har jag inte känt mig sjuk alls.
Ibland kan man ha tur!

Fredagkväll var lugn, Emil sov hos en tjejkompis i Bersika och Sara hade killsovfrämmande hemma hos oss. Känns som att man måste börja oroa sig lite nu...men men, vad göra?
Man löste ju problemen hursomhelst när man var i den åldern så man kan nog bara informera.
Nicklas erbjöd mig att följa till Nisse och kolla på nå motorgrejs på tv men jag avböjde vänligen och hänvisade till killsnack.
Jag tycker om att vara med Nicke men nånstans får gränsen gå, jag är ju inte så himla inne på det där och skulle antagligen bara ställa korkade frågor och bli tillsagd att vara tyst. Hahaha.

Lördag var ju inte vädret som jag hade hoppats på och Nicke for hem till sig och jobbade på och barnen var hit och dit så jag fick förfrågan av Emelie om jag inte ville komma förbi så detta jag gjorde.
Måste ju kolla på Emil och Saras lillasyster.
Var hos henne och pratade i nån timma. Det slog mig att hon är exakt lika gammal som jag var när Sara föddes och nog måste det ändå vara tufft när dom inte bor ihop.
Allt är nytt, man vet inte riktigt vad man gör och har inte någon som avlastar när som helst.
Det går säkert bra ändå.
Kvällen tillbringade jag mest med Emil eftersom Sara skulle sova i stan och Nicklas var på mer tv-tittande hos Nisse.

Idag har vi spenderat dagen på pottan med vänner, dock utan barn eftersom dom ville ha uteaktiviteter på annat håll och det var ju trist men vi har iallafall haft det super i solen och grillat både korv, palt och fläsk.
Helt underbart.
Kan inte få nog av vårvädret, man blir piggare, gladare, pilskare och helt enkelt uppåt värre.

Nu ska jag ta och snoka i kylen och kolla om det finns nåt gott att stoppa i munnen. Magen kurrar.

Bjuder på ett klipp från världens roligaste film!

Tjing

Har haft en underbar, rolig, solig och avkopplande påskhelg i Storklinta med en massa vänner och bäst av allt med mina barn!
Har bara slappat, tagit en lilling när man känt för det, suttit ute och grillat och myst hela dagarna och kvällarna.
Lördagen var det ju dax för det årliga bobracet som jag fick åka själv av vårat sällskap i år eftersom alla var för fega och hade en massa ursäkter för att slippa så det blev en repris.
Lite blåmärken, skrapsår och krämpor här och var efter en krasch i det inte allt för bobracevänliga föret men nu har jag då gjort det. Igen.

Väl hemma så hade vi en dag ledigt innan det var dax att börja om att jobba.
Barnen hade jag ju lånat över helgen av Manne så dom lämnade vi av när vi kom hem och jag och Nicklas fortsatte med slappartemat och såg filmer och tog det lugnt.
Nu har man jobbat i 2 dagar och har bara 2 kvar så det känns ju bra.
Helgen verkar ska bjuda på kalasväder så det är bara att ställa in sig på fler dagar ute med korvgrillning och sol, och DET gillar jag!!!

För er som inte hört nyheten så har ju barnen fått sitt syskon.
Det är väl bara att gratulera Manne och Emelie till barnet och hoppas att dom får allt att funka nu.

Själv så är jag just nu inte alls bebissugen utan har en massa annat som jag njuter av.
Har sagt det förut och jag säger det gärna igen, att jag har det bäst.
Har jag inte barnen så har jag världens bästa Nicke och jag tycker att det funkar alldeles ypperligt.
Nu har jag och Nicklas varit med Sara och köpt henne sin efterlängtade systemkamera.
Tala om lycklig tjej!
Det sved i plånboken men när man vet hur länge flickan har drömt om detta så är det värt varenda krona. Hon har dessutom fått se att om man drömmer nog länge så händer det till slut att det kanske blir så.
Hon är ju dessutom riktigt duktig fotograf så förhoppningsvis så drar jag nytta av affären själv också nu när jag själv är utan kamera och inte tagit mycket kort på länge.

Nä nu ska jag ta och leka lite med Wilma som är på besök och som nyss snattat ur godisägget när jag är så tråkig och sitter här.

Kram♥