Ge mig styrka!
Nu märks det att det har gått alldeles för länge sen jag lämnade barnen hos Manne.
Abstinensen börjar ta vid och om jag inte anstränger mig riktigt mycket för att låta bli så skulle jag ringa stup i kvarten bara för att få prata lite med dom och höra vad dom gjort och hur det går i skolan och vad som helst.
Har just pratat med Emil och Sara träffade jag på skolan idag och skyndade mig att ta en bamsekram.
Ibland när jag är ensam så blir det så fruktansvärt påtagligt hur mycket jag ogillar det här och jag vill bara ställa mig och skrika ut min ilska över hur det blivit.
Nu är det ju iallafall torsdag imorgon och sen kommer dom ju igen på fredag så lite ljus i tunneln finns det dock på den fronten.
Annars är det väl inte så mycket att orda om.
Jag ser allmänt förjävlig ut med utväxt på skallen, munsår och blek och eländig.
Undviker speciellt speglarna på jobbet eftersom det är så starkt ljus överallt så man ser allt som man inte vill se och det man inte vet mår man inte illa över.
Men jag skulle verkligen behöva skärpa till mig och göra nåt åt saken när jag ändå har nån att piffa till mig för, men jag har ju alltid varit dålig på det och är ju inte den som håller på i onödan.
Middagen var på gång idag när jag kom från jobbet och jag känner mig oförskämt bortskämd nu.
Till och med mat får man serverad.
Tusen tack för det!♥
Nä nu ropar duschen.
Gokväll.
