sophora

Den här helgen blev ju inte så skoj.

Lördag ringde min far och berättade att han var på lasarettet med mamma och var på väg i ambulans till Umeå. Hon har inte varit kry på senaste och just fått veta att hon fått kärlkramp och hoppades att medicineringen skulle få fart på henne.
Men nu orkade hon inte strida mot sig själv längre och pappa tvingade iväg henne på undersökning.

Och tur var väl det!
Väl i Umeå så blev det operation redan i morse och dom har öppnat bröstkorgen och fixat till kärlen runt hjärtat och skulle eventuellt kolla på en hjärtklaff också som inte var bra.
Dom trodde inte att det hade gått bra om hon inte kommit nu.

Har pratat med min far regelbundet och det är förstås jobbigt för honom att sitta där och bara vänta för hon är sövd nu och får inte ha besök förrän imorgon, men han hade lyckats prata in sig för att få titta till henne iallafall.

Allt hade gått bra enligt läkarna och vi hoppas att det inte tillstöter något.

Imorgon åker vi dit och hälsar på.
Barnen får åka på skolan för Sara är jätteförkyld och är nog inte så bra att ta med till mamma som just genomgått en ganska omfattande operation.

Världens bästaste Nicklas frågade direkt om jag ville att han skulle följa med och det känns ju skönt att slippa sitta och köra själv när man har så mycket i tankarna.

Nu får det vara nog med sjukhusbesök och hälsoproblem!
Det är jobbigt.

Hoppas på att min mor verkligen får valuta för det här och får tillbaka sin energi och får bli en ny människa. Hon får utstå nog med sin värk dygnet runt. 

Det är tyst och lugnt i huset.
Barnen har lagt sig efter att ha pysslat ihop ett jättefint krya på dig kort till sin mormor och nu ska jag ta och hoppa i duschen och förhoppningsvis få hem min hårt arbetande kärlek snart.

Var rädd om varandra.
Man vet aldrig vad som lurar runt hörnet.

Kram