Tick tack
9 stycken hittills som vill fortsätta läsa...mycket märkligt med tanke på de drygt 50 personer som vanligtvis är in och gluttar varje dag.
Nåja, ger det ett par timmar till så öka nu innan det är för sent.
Har inte hänt så mycket annars.
Ikväll ska vi grilla lite och umgås med vänner och vara ute i det fina vädret.
Ha det!
Vem vill veta?
P.g.a vissa omständigheter så kommer jag nu att fortsätta skriva under lösenordsskyddad blogg och nu är det upp till dig som vill fortsätta läsa om mina glada dagar, skitdagar och mitt liv i allmänhet att skriva ditt namn och mailadress under kommentarer om du vill läsa framöver.
Det var allt. Förklaring kommer senare.
Ha en bra dag.
Det var allt. Förklaring kommer senare.
Ha en bra dag.
Home sweet home
Har haft en kanondag på jobbet.
Var visserligen trött som fan när jag klev upp eftersom vi kom isäng för sent för min kropp igår men vi har haft kul och allt har rullat på bra.
Tills jag kommer hem.
Bläää.
Jag kan inte låta bli att förundras över att jag varenda dag när jag kommer hem drar en suck och bara skulle vilja släppa en bomb och göra som Dynamit-Harry i Jönssonligan. Utbrista "Vicken jädra smäll", le och sprätta en bärs.
Jag vet inte vad problemet är med detta hus.
Kan vara att jag inte haft ett riktigt hem nu på drygt 1 år. Jag menar att hela grejen med ett hem är att man har en familj att komma hem till varje dag, någon som väntar på en och planerar allt man ska göra tillsammans med mig, delar ekonomi och inköp.
Tryggheten med att ha sina kära i huset.
Så har jag alltid haft det och så vill jag nog fortfarande ha det.
Tyvärr så kommer jag nog inte att få ha det så, barnen måste jag dela med mig av.
Sen så står allt stilla.
Skulle borda få iordning Saras rum och om nån för fan kunde fixa så jag åtminstonde kan få en kökslampa att tända utan att jag i desperation blir hobbyelektriker och dör på kuppen.
Ljusglimtarna i min tillvaro nu när jag inte har barnen är när Nicklas kommer hem till mig på kvällarna och ger mig känslan av att ha någon som hör hemma här med mig.
Jag hoppas att min period av pessimist-tankar och lågenergikänslor angående detta är övergående så jag inte blir en bitterfitta för jag tror nog att alla har uppskattat den glada och spralliga jag.
Annars får jag väl fundera på att prova något annat alternativ.
Nu är valet att åka till Blås och hälsa på mina barn eller fara till Nicklas och se hur hans hem tar sig och bara blir finare och finare...
...tror att jag försöker mig på båda.
Trevlig kväll!
Var visserligen trött som fan när jag klev upp eftersom vi kom isäng för sent för min kropp igår men vi har haft kul och allt har rullat på bra.
Tills jag kommer hem.
Bläää.
Jag kan inte låta bli att förundras över att jag varenda dag när jag kommer hem drar en suck och bara skulle vilja släppa en bomb och göra som Dynamit-Harry i Jönssonligan. Utbrista "Vicken jädra smäll", le och sprätta en bärs.
Jag vet inte vad problemet är med detta hus.
Kan vara att jag inte haft ett riktigt hem nu på drygt 1 år. Jag menar att hela grejen med ett hem är att man har en familj att komma hem till varje dag, någon som väntar på en och planerar allt man ska göra tillsammans med mig, delar ekonomi och inköp.
Tryggheten med att ha sina kära i huset.
Så har jag alltid haft det och så vill jag nog fortfarande ha det.
Tyvärr så kommer jag nog inte att få ha det så, barnen måste jag dela med mig av.
Sen så står allt stilla.
Skulle borda få iordning Saras rum och om nån för fan kunde fixa så jag åtminstonde kan få en kökslampa att tända utan att jag i desperation blir hobbyelektriker och dör på kuppen.
Ljusglimtarna i min tillvaro nu när jag inte har barnen är när Nicklas kommer hem till mig på kvällarna och ger mig känslan av att ha någon som hör hemma här med mig.
Jag hoppas att min period av pessimist-tankar och lågenergikänslor angående detta är övergående så jag inte blir en bitterfitta för jag tror nog att alla har uppskattat den glada och spralliga jag.
Annars får jag väl fundera på att prova något annat alternativ.
Nu är valet att åka till Blås och hälsa på mina barn eller fara till Nicklas och se hur hans hem tar sig och bara blir finare och finare...
...tror att jag försöker mig på båda.
Trevlig kväll!
Gamla tider
Jag ska alldeles strax gå ut på en nostalgitripp.
Där kommer jag att skratta gott åt minnen från min tonårstid med vänner och ett par flammor i unga år.
Röda vita rosen, kortspel, hångel och tafatta sexstunder i en värld utan mamma och pappas vakande ögon och i ett rum fyllt av oändlig känsla av frihet.
Några meter bort sitter dock mina föräldrar helt ovetande om sin dotters förehavanden och tror antagligen att vi varken röker genom fönstret eller har gömt undan lite alkohol i en av lådorna i stugan.
Jag ska ut i stugan bakom huset.
Vad jag nu kommer att påbörja är antagligen ett precis likadant beteende och lika befriande känsla hos min egen dotter men dessvärre så lär mina vakande ögon att kika fram genom gardinen som vetter mot stugan genom datarummet, och det blir säkert varannan minut.
Men det är dax nu.
14 år gammal vill man ha lite tid utan sin bror och vuxna med sina vänner och pojkvänner.
Det är ju inte heller så vidare långt att gå om man bara vill bjuda på lite fika eller bara kolla läget. =)
Nä nu måste jag ta och sätta igång om jag ska bli klar nån gång.
Lär bli många pust och stön innan jag kånkat ut allt som är där och kan sätta igång och fixa iordning.
Ni andra får ha en trevlig kväll.
Bjussar på lite nostalgi till er också, i form av musik.
Kramar!
Där kommer jag att skratta gott åt minnen från min tonårstid med vänner och ett par flammor i unga år.
Röda vita rosen, kortspel, hångel och tafatta sexstunder i en värld utan mamma och pappas vakande ögon och i ett rum fyllt av oändlig känsla av frihet.
Några meter bort sitter dock mina föräldrar helt ovetande om sin dotters förehavanden och tror antagligen att vi varken röker genom fönstret eller har gömt undan lite alkohol i en av lådorna i stugan.
Jag ska ut i stugan bakom huset.
Vad jag nu kommer att påbörja är antagligen ett precis likadant beteende och lika befriande känsla hos min egen dotter men dessvärre så lär mina vakande ögon att kika fram genom gardinen som vetter mot stugan genom datarummet, och det blir säkert varannan minut.
Men det är dax nu.
14 år gammal vill man ha lite tid utan sin bror och vuxna med sina vänner och pojkvänner.
Det är ju inte heller så vidare långt att gå om man bara vill bjuda på lite fika eller bara kolla läget. =)
Nä nu måste jag ta och sätta igång om jag ska bli klar nån gång.
Lär bli många pust och stön innan jag kånkat ut allt som är där och kan sätta igång och fixa iordning.
Ni andra får ha en trevlig kväll.
Bjussar på lite nostalgi till er också, i form av musik.
Kramar!
*Skäms*
Oj nu har det gått en vecka och jag har inte skrivit något.
Kan ha att göra med att jag haft mina kära barn här och dom upptar mesta tiden vid datorn och jag får snällt stå åt sidan när det gäller det.
Har varit på jobbet och det verkar som att min rygg har läkt till sig. Har varit lite stel men annars har det gått bra. Jävligt skönt.
Idag åker mina gullungar till sin pappa igen. Usch och blä.
Den här veckan är jag glad att jag haft dom här för Nicklas har varit hemma hos sig mycket och hållt på och även om man rantar och flänger så är det ändå trist på kvällskvisten när man sitter och väntar på att få en mysstund med han också.
Jag har funderat ganska mycket under veckan.
Jag vet att jag haft mycket åsikter om barnens far och hans fjälla om hur dom löser saker och ting och hur förvirrande det kan vara för Sara och Emil dom perioder när dom inte fått sitt förhållande att fungera och dom är separerade hit och dit.
Nu har det kommit en del frågor och tankar även vad gäller min och Nicklas boendesituation och det slog mig att det kanske är lika förvirrande som ett icke fungerande förhållande.
Har jag tagit rätt beslut angående detta?
Jag skulle inte vilja byta eller så och barnen är överförtjust i honom och det är inga problem så, men skulle vi ha väntat med att "flytta ihop" hos mig när han renoverar och väntat tills vi själva har en plan och en framtidsbild att ge till mina barn?
Jag känner igen mycket sen tidigare när exet var borta mycket på kvällarna och det hela tiden frågas om när han kommer hem och var han är och jag vet inte om det beror på oro eller bara att dom är van att se Nicklas här och förväntar sig att han ska vara det.
Svåra frågor men så länge det fungerar bra och ingen misstycker så tror jag inte att det är så stora problem, däremot så bör man som vuxen och förälder kunna ge sina barn svar på frågor som rör såna här saker och dom har all rätt att veta.
Än så länge är det inte så stora frågor utan mest spontana små grejor som kommer ibland som ändå får mig att inse att dom har egna tankar och visioner om hur det ska bli och vad dom vill, och isåfall så behöver vi inte oroa oss det minsta.
Nä nu ska jag ta och städa undan lite, eller ganska mycket kan man säga.
Looks like shit.
Ska fösöka skärpa till mig med bloggeriet den här veckan.
Kram
Kan ha att göra med att jag haft mina kära barn här och dom upptar mesta tiden vid datorn och jag får snällt stå åt sidan när det gäller det.
Har varit på jobbet och det verkar som att min rygg har läkt till sig. Har varit lite stel men annars har det gått bra. Jävligt skönt.
Idag åker mina gullungar till sin pappa igen. Usch och blä.
Den här veckan är jag glad att jag haft dom här för Nicklas har varit hemma hos sig mycket och hållt på och även om man rantar och flänger så är det ändå trist på kvällskvisten när man sitter och väntar på att få en mysstund med han också.
Jag har funderat ganska mycket under veckan.
Jag vet att jag haft mycket åsikter om barnens far och hans fjälla om hur dom löser saker och ting och hur förvirrande det kan vara för Sara och Emil dom perioder när dom inte fått sitt förhållande att fungera och dom är separerade hit och dit.
Nu har det kommit en del frågor och tankar även vad gäller min och Nicklas boendesituation och det slog mig att det kanske är lika förvirrande som ett icke fungerande förhållande.
Har jag tagit rätt beslut angående detta?
Jag skulle inte vilja byta eller så och barnen är överförtjust i honom och det är inga problem så, men skulle vi ha väntat med att "flytta ihop" hos mig när han renoverar och väntat tills vi själva har en plan och en framtidsbild att ge till mina barn?
Jag känner igen mycket sen tidigare när exet var borta mycket på kvällarna och det hela tiden frågas om när han kommer hem och var han är och jag vet inte om det beror på oro eller bara att dom är van att se Nicklas här och förväntar sig att han ska vara det.
Svåra frågor men så länge det fungerar bra och ingen misstycker så tror jag inte att det är så stora problem, däremot så bör man som vuxen och förälder kunna ge sina barn svar på frågor som rör såna här saker och dom har all rätt att veta.
Än så länge är det inte så stora frågor utan mest spontana små grejor som kommer ibland som ändå får mig att inse att dom har egna tankar och visioner om hur det ska bli och vad dom vill, och isåfall så behöver vi inte oroa oss det minsta.
Nä nu ska jag ta och städa undan lite, eller ganska mycket kan man säga.
Looks like shit.
Ska fösöka skärpa till mig med bloggeriet den här veckan.
Kram
*Längtar*
Idag har jag haft min kära son här. Han har haft feber och är lite förkyld så han har varit hemma från skolan och eftersom jag är sjukskriven veckan ut så frågade jag om han ville komma hit och vara med mig idag och det ville han.
Vi har varit på stan och ätit lunch, handlat lite tidningar och godis och bara myst på.
Senare på eftermiddan fick jag även besök av min dotter som ville låna byxor och ha pengar så det ordnade vi också.
Det var kul att träffa dom, det blir extra långt mellan förra gången nu eftersom vi ska byta på söndagar hädanefter så dom ska vara hos sin pappa till dess.
Ibland känns det jobbigt med allt detta.
Barnen har 2 boenden och vi har mitt och Nicklas har sitt och man får liksom ingen ordning på allt.
Mycket tid spenderas ensam när Nicke är hemma hos sig och jobbar och det är ju förståeligt men det är ändå trist.
Vissa dagar äter vi tillsammans och sover. That´s it.
Jag känner att mina besparingar rinner mig mellan fingrarna och jag måste verkligen ta itu med lite fördelning av omkostnader vad gäller inköp och barnens kostnader.
Just nu så är det jag som står för det mesta och jag är inte speciellt välbetald och det finns vissa saker som vi skulle behöva dela på.
Min sjukskrivning gör ju inte saken bättre, men det är ju som alla vet, jag är för len och för vill inte tjafsa i onödan.
Nu sitter jag och väntar på Nicklas.
Har ingen aning om när han dyker upp så det är bara till att försöka hålla sig igång med nåt annars somnar jag väl före det.
Ha en trevlig kväll!
Vi har varit på stan och ätit lunch, handlat lite tidningar och godis och bara myst på.
Senare på eftermiddan fick jag även besök av min dotter som ville låna byxor och ha pengar så det ordnade vi också.
Det var kul att träffa dom, det blir extra långt mellan förra gången nu eftersom vi ska byta på söndagar hädanefter så dom ska vara hos sin pappa till dess.
Ibland känns det jobbigt med allt detta.
Barnen har 2 boenden och vi har mitt och Nicklas har sitt och man får liksom ingen ordning på allt.
Mycket tid spenderas ensam när Nicke är hemma hos sig och jobbar och det är ju förståeligt men det är ändå trist.
Vissa dagar äter vi tillsammans och sover. That´s it.
Jag känner att mina besparingar rinner mig mellan fingrarna och jag måste verkligen ta itu med lite fördelning av omkostnader vad gäller inköp och barnens kostnader.
Just nu så är det jag som står för det mesta och jag är inte speciellt välbetald och det finns vissa saker som vi skulle behöva dela på.
Min sjukskrivning gör ju inte saken bättre, men det är ju som alla vet, jag är för len och för vill inte tjafsa i onödan.
Nu sitter jag och väntar på Nicklas.
Har ingen aning om när han dyker upp så det är bara till att försöka hålla sig igång med nåt annars somnar jag väl före det.
Ha en trevlig kväll!
Livet från den ljusa sidan
Idag har jag återupplevt smärta och uppgivenhet.
Inte för min egen del men jag kan känna det genom en vän som har det jobbigt.
Ett avslut av ett förhållande är aldrig lätt.
Är det lätt så är det inte något som varit på riktigt.
Jag vet hur det känns,
alla funderingar och rädslor man har över vad som ska ske, hur ska det gå, kommer man att gå ensam genom livet...
allt känns hopplöst.
Men livet går vidare.
En jobbig tid är något som vi alla behöver i en livskris för att växa och rannsaka vad som hänt och vad man vill uppnå efteråt.
Sen kommer det en dag när man bara har accepterat det och känner sig starkare och mer beslutsam än någonsin.
Är det någon som kan mynta uttrycket att livet blir inte alltid som man tänkt sig så kan man ju tänka sig att det kan vara jag,
men konstigt nog så är det så här i efterhand i mitt nya liv jag anammar det och inser att jo, det är ju precis så här jag tänkte att det skulle vara.
Det finns en mening med allt som händer det är jag övertygad om.
Ibland är det bra och ibland är det sämre, men man lär sig nåt nytt av allt.
Min slutsats av detta är bara att jag har funderat klart.
Har säkert kört över min kärlek åtskilliga gånger i mitt race att finna mig själv och vad jag strävade efter, om jag var mogen för att gå in i ett nytt förhållande efter att ha varit i ett väldigt långt och om jag skulle kunna känna mig tillräckligt delaktig i någons liv.
Nu vill jag bara att han ska komma hem.
Hela kroppen längtar efter honom och jag känner mig rastlös och det är något som saknas här hemma.
Så jag vet, 100 % säkert att jag vill vara där han är.
Godnatt.
(Underbar text på denna sång)
Inte för min egen del men jag kan känna det genom en vän som har det jobbigt.
Ett avslut av ett förhållande är aldrig lätt.
Är det lätt så är det inte något som varit på riktigt.
Jag vet hur det känns,
alla funderingar och rädslor man har över vad som ska ske, hur ska det gå, kommer man att gå ensam genom livet...
allt känns hopplöst.
Men livet går vidare.
En jobbig tid är något som vi alla behöver i en livskris för att växa och rannsaka vad som hänt och vad man vill uppnå efteråt.
Sen kommer det en dag när man bara har accepterat det och känner sig starkare och mer beslutsam än någonsin.
Är det någon som kan mynta uttrycket att livet blir inte alltid som man tänkt sig så kan man ju tänka sig att det kan vara jag,
men konstigt nog så är det så här i efterhand i mitt nya liv jag anammar det och inser att jo, det är ju precis så här jag tänkte att det skulle vara.
Det finns en mening med allt som händer det är jag övertygad om.
Ibland är det bra och ibland är det sämre, men man lär sig nåt nytt av allt.
Min slutsats av detta är bara att jag har funderat klart.
Har säkert kört över min kärlek åtskilliga gånger i mitt race att finna mig själv och vad jag strävade efter, om jag var mogen för att gå in i ett nytt förhållande efter att ha varit i ett väldigt långt och om jag skulle kunna känna mig tillräckligt delaktig i någons liv.
Nu vill jag bara att han ska komma hem.
Hela kroppen längtar efter honom och jag känner mig rastlös och det är något som saknas här hemma.
Så jag vet, 100 % säkert att jag vill vara där han är.
Godnatt.
(Underbar text på denna sång)
Heavens on fire
Vaknade av att jag glömt att stänga dörren till sovrummet och hade solen skinande i ögonen.
Det är såna här morgnar man bara vill studsa upp ur sängen och möta dagen med att gå omkring och vissla och känna sig så där allmänt belåten men för min del blev det inte riktigt någon studs som tiger i Nalle Puh skulle ha gjort utan lite mer som en nykläckt kalv på ostadiga ben.
Ryggen vaknar inte till liv förrän vid lunch då man vandrat runt här i några timmar.
Vissla kan jag inte heller vidare bra så jag drog bara några få tjut och insåg att det inte gjorde en sån här dag rättvisa och satte mig här istället med kaffekoppen.
Var på föräldramöte på Emils skola igår och dom fick klassindelningarna inför höstterminen i 4:an. Mellanstadiet nästa då för minsten.
Nu har man inga småbarn längre.
Tror då att grabben blir nöjd för han kommer att gå med dom han umgås med och det spelar nog egentligen ingen roll för han har så lätt för att passa in med alla och skaffar sig snabbt nya vänner men det är ju ändå kul. Många av dom som går i hans klass nu har ju följts sen dagistiden och känner varann väl.
Dom är så duktiga mina barn.
Något måste man ju ha gjort rätt även om man själv inte är den brightaste här i världen men dom är helt fantastiskt smarta och lättlärda och jag är stolt och glad efter varenda utvecklingssamtal med dessa underbara ungar.
Att dom dessutom är hjälpsamma mot sina kamrater och får beröm för att vara artiga och väluppfostrade vad gäller beteende gör ju att man blir extra glad.
Det är ju så man velat att dom ska bli, inte bråkstakar och obrydda ligister.
Man får hoppas att det håller i sig.
Själv får man ju arga ögon, smällande dörrar och uppstudsiga uttalanden men det är nog skillnad när man är förälder. Det är ok, så gjorde jag med. Det går om när dom flyttar hemifrån. :)
Köpte slingor igår.
Nu börjar det vara dax för det. Slingor har jag gjort i hur många år som helst vid den här tidpunkten och det är nog en tradition som visar att det börjar bli nära sommaren.
Man känner sig inte lika blek och glåmig med ljusare hår och man börjar få lite färg på kinderna och ser fräschare ut så idag ska jag till Anna och få det gjort.
Kanske även kan sitta ute i solen en stund och dricka kaffe och surra med någon.
Det blir nog precis som igår, en väääldigt lång dag.
Det är så tyst och tomt här hemma utan barnen.
Jag saknar Nicklas också.
Massor.
Tar väl en kaffekopp till...
Det är såna här morgnar man bara vill studsa upp ur sängen och möta dagen med att gå omkring och vissla och känna sig så där allmänt belåten men för min del blev det inte riktigt någon studs som tiger i Nalle Puh skulle ha gjort utan lite mer som en nykläckt kalv på ostadiga ben.
Ryggen vaknar inte till liv förrän vid lunch då man vandrat runt här i några timmar.
Vissla kan jag inte heller vidare bra så jag drog bara några få tjut och insåg att det inte gjorde en sån här dag rättvisa och satte mig här istället med kaffekoppen.
Var på föräldramöte på Emils skola igår och dom fick klassindelningarna inför höstterminen i 4:an. Mellanstadiet nästa då för minsten.
Nu har man inga småbarn längre.
Tror då att grabben blir nöjd för han kommer att gå med dom han umgås med och det spelar nog egentligen ingen roll för han har så lätt för att passa in med alla och skaffar sig snabbt nya vänner men det är ju ändå kul. Många av dom som går i hans klass nu har ju följts sen dagistiden och känner varann väl.
Dom är så duktiga mina barn.
Något måste man ju ha gjort rätt även om man själv inte är den brightaste här i världen men dom är helt fantastiskt smarta och lättlärda och jag är stolt och glad efter varenda utvecklingssamtal med dessa underbara ungar.
Att dom dessutom är hjälpsamma mot sina kamrater och får beröm för att vara artiga och väluppfostrade vad gäller beteende gör ju att man blir extra glad.
Det är ju så man velat att dom ska bli, inte bråkstakar och obrydda ligister.
Man får hoppas att det håller i sig.
Själv får man ju arga ögon, smällande dörrar och uppstudsiga uttalanden men det är nog skillnad när man är förälder. Det är ok, så gjorde jag med. Det går om när dom flyttar hemifrån. :)
Köpte slingor igår.
Nu börjar det vara dax för det. Slingor har jag gjort i hur många år som helst vid den här tidpunkten och det är nog en tradition som visar att det börjar bli nära sommaren.
Man känner sig inte lika blek och glåmig med ljusare hår och man börjar få lite färg på kinderna och ser fräschare ut så idag ska jag till Anna och få det gjort.
Kanske även kan sitta ute i solen en stund och dricka kaffe och surra med någon.
Det blir nog precis som igår, en väääldigt lång dag.
Det är så tyst och tomt här hemma utan barnen.
Jag saknar Nicklas också.
Massor.
Tar väl en kaffekopp till...
Å hej, å hå
Har så fruktansvärt tråkigt!
Har legat och vänt mig och vridit mig halva natten och vaknade kring 4 för att bara ligga kvar tills Nicklas skulle upp och iväg på jobbet.
Halv 6 var jag på jobbet och började städa och det tog inte länge innan jag blev varse att min rygg som jag haft problem med sen förra veckan inte var redo när det började bränna och värka, så nu går jag med putstjärt och svankar som bara den och inte har jag en karl som ska komma hem ens. Hrfm.
Nicklas är i Happis och jobbar och kommer inte hem förrän imorgon (hoppas jag iallafall) och inte några barn har jag att se fram emot heller som ska komma hem och mysa med mig så jag går mest omkring och vandrar.
Håller redan på att bli galen av tristess och måste nog knata upp på affärn för att handla lite bakingredienser för att ha nåt att pyssla med.
Då kan jag sitta och tröstäta det ikväll.
Helgen har varit bra.
Fredagkväll var vi hos Bejda och grillade och drack några cider.
Premiärgrillning för oss, inte så konstigt med tanke på hur mycket snö det är på min altan än sen det rasade och förstörde mitt tak, men nu ska det banne mig inhandlas en grill för det är så jävla gott!
Jag får stå nån annanstans och grilla än där.
Lördag var lugn.
Slappade hela dan och åkte sen och drack kaffe och surrade hos Nickes kompisar.
Igår var vi mer eller mindre hos Nicklas hela dagen.
Var bara hem en sväng och fick besök av en gammal skolkamrat som jag inte träffat på länge och hennes son.
Det var kul.
Kvällen blev tidig med ett avslut av Halleluja-moment.
Nu gör jag precis ingenting.
Har fått skratta lite åt min knasiga kompis "the fuckup" som ringde.
Ena stunden kan man inte låta bli att skratta för att i nästa bli så rosenrasande av hur knäpp man kan bli, men det är ändå alltid intressant att höra vad han lyckats åstadkomma sen sist vi talades vid.
Kollar ihärdigt på klockan för att i nästa stund komma på att jag inte har nåt att se fram emot vad gäller tider idag så nu ska jag klä på mig och ta en prommis på Lumpe för att röra mig lite och se om man kan räta upp sig nån gång.
Kommer antagligen att ha fika om någon är sugen på en kaffetår och en kaka senare.
DET är ovanligt nuförtiden, så passa på!
Har legat och vänt mig och vridit mig halva natten och vaknade kring 4 för att bara ligga kvar tills Nicklas skulle upp och iväg på jobbet.
Halv 6 var jag på jobbet och började städa och det tog inte länge innan jag blev varse att min rygg som jag haft problem med sen förra veckan inte var redo när det började bränna och värka, så nu går jag med putstjärt och svankar som bara den och inte har jag en karl som ska komma hem ens. Hrfm.
Nicklas är i Happis och jobbar och kommer inte hem förrän imorgon (hoppas jag iallafall) och inte några barn har jag att se fram emot heller som ska komma hem och mysa med mig så jag går mest omkring och vandrar.
Håller redan på att bli galen av tristess och måste nog knata upp på affärn för att handla lite bakingredienser för att ha nåt att pyssla med.
Då kan jag sitta och tröstäta det ikväll.
Helgen har varit bra.
Fredagkväll var vi hos Bejda och grillade och drack några cider.
Premiärgrillning för oss, inte så konstigt med tanke på hur mycket snö det är på min altan än sen det rasade och förstörde mitt tak, men nu ska det banne mig inhandlas en grill för det är så jävla gott!
Jag får stå nån annanstans och grilla än där.
Lördag var lugn.
Slappade hela dan och åkte sen och drack kaffe och surrade hos Nickes kompisar.
Igår var vi mer eller mindre hos Nicklas hela dagen.
Var bara hem en sväng och fick besök av en gammal skolkamrat som jag inte träffat på länge och hennes son.
Det var kul.
Kvällen blev tidig med ett avslut av Halleluja-moment.
Nu gör jag precis ingenting.
Har fått skratta lite åt min knasiga kompis "the fuckup" som ringde.
Ena stunden kan man inte låta bli att skratta för att i nästa bli så rosenrasande av hur knäpp man kan bli, men det är ändå alltid intressant att höra vad han lyckats åstadkomma sen sist vi talades vid.
Kollar ihärdigt på klockan för att i nästa stund komma på att jag inte har nåt att se fram emot vad gäller tider idag så nu ska jag klä på mig och ta en prommis på Lumpe för att röra mig lite och se om man kan räta upp sig nån gång.
Kommer antagligen att ha fika om någon är sugen på en kaffetår och en kaka senare.
DET är ovanligt nuförtiden, så passa på!
Jävla skitdag
Jag känner mig förbannad idag.
Eller med mina mått mätt så är det väl att vara ledsen och irriterad.
Först och främst så pratade jag skolbyte med sonen och jag får känslan av att han inte riktigt törs säga vad han egentligen vill.
Ansiktsuttrycket och kroppsspråket talar däremot för sig själv och jag mår illa.
Sen blev allt helt fel på annat håll.
Det började med att man skulle försöka busa till det lite och slutade med mer eller mindre en utskällning och fick mig att känna mig mer eller mindre dum i huvvet.
Men att man inte får känna på ett visst sätt är ju inget nytt för mig. Men det förvånar mig att det blev så just idag.
Varenda jävel som är ute och kör bil idag är helt inkompetenta och borde stannat hemma.
När man är hes av svordomar och långfingret är bortdomnat så är det illa.
Har dessutom bränt 1500 kronor idag som jag egentligen inte alls har råd med när det ska finnas mat på bordet också, åtminstonde varannan vecka men man får hoppas att det var väl investerade pengar som kommer till nytta och glädje för oss.
Kvällen ska spenderas i goda vänners lag med god mat och lite berusningsdryck så jag tror att det kommer att bli bättre sen.
Nu ska jag lägga mig på soffan och tjura för barnen åker direkt till sin pappa idag efter skolan så det gör ju inte saken bättre.
Alla ni glada, ha en bra dag!
Eller med mina mått mätt så är det väl att vara ledsen och irriterad.
Först och främst så pratade jag skolbyte med sonen och jag får känslan av att han inte riktigt törs säga vad han egentligen vill.
Ansiktsuttrycket och kroppsspråket talar däremot för sig själv och jag mår illa.
Sen blev allt helt fel på annat håll.
Det började med att man skulle försöka busa till det lite och slutade med mer eller mindre en utskällning och fick mig att känna mig mer eller mindre dum i huvvet.
Men att man inte får känna på ett visst sätt är ju inget nytt för mig. Men det förvånar mig att det blev så just idag.
Varenda jävel som är ute och kör bil idag är helt inkompetenta och borde stannat hemma.
När man är hes av svordomar och långfingret är bortdomnat så är det illa.
Har dessutom bränt 1500 kronor idag som jag egentligen inte alls har råd med när det ska finnas mat på bordet också, åtminstonde varannan vecka men man får hoppas att det var väl investerade pengar som kommer till nytta och glädje för oss.
Kvällen ska spenderas i goda vänners lag med god mat och lite berusningsdryck så jag tror att det kommer att bli bättre sen.
Nu ska jag lägga mig på soffan och tjura för barnen åker direkt till sin pappa idag efter skolan så det gör ju inte saken bättre.
Alla ni glada, ha en bra dag!
Drömmar
Ibland drömmer man saker som man skakar på huvudet åt när man vaknar och undrar hur i hela fridens dar hjärnan kan skapa så korkade drömmar som inte går ihop på nåt sätt.
Det är personer man knappt har nån som helst anknytning till som kan poppa upp i drömmen och konstiga händelser och allt möjligt.
Sen finns det då drömmar som man kan gå och tänka på hela dagen som satt spår men som inte har någon grund iallafall.
I natt har ju då Nicklas varit otrogen.
Då satt jag i samma sits som för ett år sedan och var ensam och sviken och hjärtat bultade så det nästan hoppade ur kroppen när jag slog upp ögonen.
Vad handlar det om?
Rädsla?
Tvivel?
Att vara avvaktande?
Jag har verkligen sagt till mig själv att jag inte ska döma, tro på att jag är värd någon som är värd mig och att det finns någon som kan älska mig så mycket så att andra är otänkbart.
Jag känner mig trygg med honom.
Trots vad folk säger och vad som finns i bagaget så vet jag att människor kan förändras och att man kan hitta någon som kan få en att tänka om.
Jag har ju själv varit där och när man tänker tillbaka på det så undrar jag hur fan jag tänkte.
I dagens läge så skulle jag aldrig kunna bedra någon.
Både för samvetets skull och för att jag vill ha en framtid med den jag älskar.
Man bygger ingen framtid på lögner.
Enligt drömtydning så beror såna drömmar på att du förmodligen är djupt osäker på ditt eget värde och osäker på om du är älskvärd.
Inte så konstigt i mitt fall kanske men det är ändå jobbigt att ha det i bakhuvudet.
Det finns där och kommer fram titt som tätt.
Jag analyserar, funderar och skenar iväg ibland när han säger nåt och jag känner mig bara knäpp och hispig.
Har funderat många gånger på att gå och prata med någon som kan hjälpa mig att tänka annorlunda.
Jag är livrädd för att hur jag tänker ska förstöra för mig för all framtid och jag vill inte vara så.
OM det skulle hända mig igen så vet jag inte hur det skulle bli.
Antagligen leva i celibat och varna min dotter att hålla sig borta från killar för att dom är svin.
Nu är det ju inte så och jag ser bara ljust på vad framtiden har att erbjuda.
Han har fått liv i Lundbergarna och det känns som att alla är nöjda och glada med hur vi har det nu.
Peppar peppar ta i trä, hoppas att det håller i sig.
Forever.
Det är personer man knappt har nån som helst anknytning till som kan poppa upp i drömmen och konstiga händelser och allt möjligt.
Sen finns det då drömmar som man kan gå och tänka på hela dagen som satt spår men som inte har någon grund iallafall.
I natt har ju då Nicklas varit otrogen.
Då satt jag i samma sits som för ett år sedan och var ensam och sviken och hjärtat bultade så det nästan hoppade ur kroppen när jag slog upp ögonen.
Vad handlar det om?
Rädsla?
Tvivel?
Att vara avvaktande?
Jag har verkligen sagt till mig själv att jag inte ska döma, tro på att jag är värd någon som är värd mig och att det finns någon som kan älska mig så mycket så att andra är otänkbart.
Jag känner mig trygg med honom.
Trots vad folk säger och vad som finns i bagaget så vet jag att människor kan förändras och att man kan hitta någon som kan få en att tänka om.
Jag har ju själv varit där och när man tänker tillbaka på det så undrar jag hur fan jag tänkte.
I dagens läge så skulle jag aldrig kunna bedra någon.
Både för samvetets skull och för att jag vill ha en framtid med den jag älskar.
Man bygger ingen framtid på lögner.
Enligt drömtydning så beror såna drömmar på att du förmodligen är djupt osäker på ditt eget värde och osäker på om du är älskvärd.
Inte så konstigt i mitt fall kanske men det är ändå jobbigt att ha det i bakhuvudet.
Det finns där och kommer fram titt som tätt.
Jag analyserar, funderar och skenar iväg ibland när han säger nåt och jag känner mig bara knäpp och hispig.
Har funderat många gånger på att gå och prata med någon som kan hjälpa mig att tänka annorlunda.
Jag är livrädd för att hur jag tänker ska förstöra för mig för all framtid och jag vill inte vara så.
OM det skulle hända mig igen så vet jag inte hur det skulle bli.
Antagligen leva i celibat och varna min dotter att hålla sig borta från killar för att dom är svin.
Nu är det ju inte så och jag ser bara ljust på vad framtiden har att erbjuda.
Han har fått liv i Lundbergarna och det känns som att alla är nöjda och glada med hur vi har det nu.
Peppar peppar ta i trä, hoppas att det håller i sig.
Forever.
Vår och tjat
Har just skickat iväg Emil på årets första cykeltur. Har försökt dra ut på detta, varenda år är det samma tjat och ilska eftersom dom tycker att jag är len när dom inte får cykla så fort vägarna är torra.
Alla andra får...och ungen har ta mig fan rätt, varenda unge cyklar i Bersika nu.
Är det bara jag som är rädd för snön som fortfarande är kvar på sidan om vägen???
Började rabbla förhållningsorder som vanligt och efter ett tag så tog han själv över och berättade vad som gällde. Se där, han har visst lyssnat iallafall då.
Ryggen är liiite bättre idag.
Iallafall när man fått vara uppe och röra sig litegrann.
Det är fruktansvärt tråkigt att gå här och trampa omkring. Ligga gör ont, sitta för länge gör ont och allt, precis allt, ska ramla ner på golvet så man måste böja sig ner hela tiden.
Jag hoppas att det släpper snart för jag är redan galen av tristess och känner mig handikappad bara efter 2 dagar...
Nicklas har fått färdigtapetserat idag och jag var naturligtvis tvungen att fara dit och kolla.
Shit så snyggt!
Jag vill också ha nytt och fint, fixa och dona och bo i Bersika!
Det är fuskigt.
Nåja, ska kolla med försäkringsbolaget hur det ser ut med hjälp när det gäller mitt raserade tak, kanske kan få nån krona så man kan göra nåt vettigt åtminstonde.
Har som sagt inte vidare intresse av att lägga så mycket pengar på detta hus.
Nu har jag en janssons i ugnen och tar mig en kaffekopp i väntan på att någon ska komma hem och surra med mig.
Har gått och försökt prata bort dammet på fönsterbrädorna och tussarna på golvet men det gick sådär så min kära dotter ska få dammsuga sen och jobba av lite på systemkameran.
Ändå ganska bra att ha en hållhake där. Hehe.
Trevlig dag!
Alla andra får...och ungen har ta mig fan rätt, varenda unge cyklar i Bersika nu.
Är det bara jag som är rädd för snön som fortfarande är kvar på sidan om vägen???
Började rabbla förhållningsorder som vanligt och efter ett tag så tog han själv över och berättade vad som gällde. Se där, han har visst lyssnat iallafall då.
Ryggen är liiite bättre idag.
Iallafall när man fått vara uppe och röra sig litegrann.
Det är fruktansvärt tråkigt att gå här och trampa omkring. Ligga gör ont, sitta för länge gör ont och allt, precis allt, ska ramla ner på golvet så man måste böja sig ner hela tiden.
Jag hoppas att det släpper snart för jag är redan galen av tristess och känner mig handikappad bara efter 2 dagar...
Nicklas har fått färdigtapetserat idag och jag var naturligtvis tvungen att fara dit och kolla.
Shit så snyggt!
Jag vill också ha nytt och fint, fixa och dona och bo i Bersika!
Det är fuskigt.
Nåja, ska kolla med försäkringsbolaget hur det ser ut med hjälp när det gäller mitt raserade tak, kanske kan få nån krona så man kan göra nåt vettigt åtminstonde.
Har som sagt inte vidare intresse av att lägga så mycket pengar på detta hus.
Nu har jag en janssons i ugnen och tar mig en kaffekopp i väntan på att någon ska komma hem och surra med mig.
Har gått och försökt prata bort dammet på fönsterbrädorna och tussarna på golvet men det gick sådär så min kära dotter ska få dammsuga sen och jobba av lite på systemkameran.
Ändå ganska bra att ha en hållhake där. Hehe.
Trevlig dag!
Vråååål
Hallen är full i sand, databordet är fyllt med kaksmulor, vattenballonger(?!), kablar och en tallrik, kläder ligger kastade överallt, disken står kvar sen middagen, tvätthögen växer, torktumlaren trasig, Saras rum är upp och nervända världen och jag har ont i ryggen.
Fredag lördag söndag
Trodde verkligen att jag skulle åka på en sjuhelvetes förkylning och ligga pall hela helgen eftersom jag kom på jobbet i fredags och blev snorig och nös hela dagen men det gav med sig under kvällen och sen har jag inte känt mig sjuk alls.
Ibland kan man ha tur!
Fredagkväll var lugn, Emil sov hos en tjejkompis i Bersika och Sara hade killsovfrämmande hemma hos oss. Känns som att man måste börja oroa sig lite nu...men men, vad göra?
Man löste ju problemen hursomhelst när man var i den åldern så man kan nog bara informera.
Nicklas erbjöd mig att följa till Nisse och kolla på nå motorgrejs på tv men jag avböjde vänligen och hänvisade till killsnack.
Jag tycker om att vara med Nicke men nånstans får gränsen gå, jag är ju inte så himla inne på det där och skulle antagligen bara ställa korkade frågor och bli tillsagd att vara tyst. Hahaha.
Lördag var ju inte vädret som jag hade hoppats på och Nicke for hem till sig och jobbade på och barnen var hit och dit så jag fick förfrågan av Emelie om jag inte ville komma förbi så detta jag gjorde.
Måste ju kolla på Emil och Saras lillasyster.
Var hos henne och pratade i nån timma. Det slog mig att hon är exakt lika gammal som jag var när Sara föddes och nog måste det ändå vara tufft när dom inte bor ihop.
Allt är nytt, man vet inte riktigt vad man gör och har inte någon som avlastar när som helst.
Det går säkert bra ändå.
Kvällen tillbringade jag mest med Emil eftersom Sara skulle sova i stan och Nicklas var på mer tv-tittande hos Nisse.
Idag har vi spenderat dagen på pottan med vänner, dock utan barn eftersom dom ville ha uteaktiviteter på annat håll och det var ju trist men vi har iallafall haft det super i solen och grillat både korv, palt och fläsk.
Helt underbart.
Kan inte få nog av vårvädret, man blir piggare, gladare, pilskare och helt enkelt uppåt värre.
Nu ska jag ta och snoka i kylen och kolla om det finns nåt gott att stoppa i munnen. Magen kurrar.
Bjuder på ett klipp från världens roligaste film!
Tjing
Ibland kan man ha tur!
Fredagkväll var lugn, Emil sov hos en tjejkompis i Bersika och Sara hade killsovfrämmande hemma hos oss. Känns som att man måste börja oroa sig lite nu...men men, vad göra?
Man löste ju problemen hursomhelst när man var i den åldern så man kan nog bara informera.
Nicklas erbjöd mig att följa till Nisse och kolla på nå motorgrejs på tv men jag avböjde vänligen och hänvisade till killsnack.
Jag tycker om att vara med Nicke men nånstans får gränsen gå, jag är ju inte så himla inne på det där och skulle antagligen bara ställa korkade frågor och bli tillsagd att vara tyst. Hahaha.
Lördag var ju inte vädret som jag hade hoppats på och Nicke for hem till sig och jobbade på och barnen var hit och dit så jag fick förfrågan av Emelie om jag inte ville komma förbi så detta jag gjorde.
Måste ju kolla på Emil och Saras lillasyster.
Var hos henne och pratade i nån timma. Det slog mig att hon är exakt lika gammal som jag var när Sara föddes och nog måste det ändå vara tufft när dom inte bor ihop.
Allt är nytt, man vet inte riktigt vad man gör och har inte någon som avlastar när som helst.
Det går säkert bra ändå.
Kvällen tillbringade jag mest med Emil eftersom Sara skulle sova i stan och Nicklas var på mer tv-tittande hos Nisse.
Idag har vi spenderat dagen på pottan med vänner, dock utan barn eftersom dom ville ha uteaktiviteter på annat håll och det var ju trist men vi har iallafall haft det super i solen och grillat både korv, palt och fläsk.
Helt underbart.
Kan inte få nog av vårvädret, man blir piggare, gladare, pilskare och helt enkelt uppåt värre.
Nu ska jag ta och snoka i kylen och kolla om det finns nåt gott att stoppa i munnen. Magen kurrar.
Bjuder på ett klipp från världens roligaste film!
Tjing
Jag lever
Har haft en underbar, rolig, solig och avkopplande påskhelg i Storklinta med en massa vänner och bäst av allt med mina barn!
Har bara slappat, tagit en lilling när man känt för det, suttit ute och grillat och myst hela dagarna och kvällarna.
Lördagen var det ju dax för det årliga bobracet som jag fick åka själv av vårat sällskap i år eftersom alla var för fega och hade en massa ursäkter för att slippa så det blev en repris.
Lite blåmärken, skrapsår och krämpor här och var efter en krasch i det inte allt för bobracevänliga föret men nu har jag då gjort det. Igen.
Väl hemma så hade vi en dag ledigt innan det var dax att börja om att jobba.
Barnen hade jag ju lånat över helgen av Manne så dom lämnade vi av när vi kom hem och jag och Nicklas fortsatte med slappartemat och såg filmer och tog det lugnt.
Nu har man jobbat i 2 dagar och har bara 2 kvar så det känns ju bra.
Helgen verkar ska bjuda på kalasväder så det är bara att ställa in sig på fler dagar ute med korvgrillning och sol, och DET gillar jag!!!
För er som inte hört nyheten så har ju barnen fått sitt syskon.
Det är väl bara att gratulera Manne och Emelie till barnet och hoppas att dom får allt att funka nu.
Själv så är jag just nu inte alls bebissugen utan har en massa annat som jag njuter av.
Har sagt det förut och jag säger det gärna igen, att jag har det bäst.
Har jag inte barnen så har jag världens bästa Nicke och jag tycker att det funkar alldeles ypperligt.
Nu har jag och Nicklas varit med Sara och köpt henne sin efterlängtade systemkamera.
Tala om lycklig tjej!
Det sved i plånboken men när man vet hur länge flickan har drömt om detta så är det värt varenda krona. Hon har dessutom fått se att om man drömmer nog länge så händer det till slut att det kanske blir så.
Hon är ju dessutom riktigt duktig fotograf så förhoppningsvis så drar jag nytta av affären själv också nu när jag själv är utan kamera och inte tagit mycket kort på länge.
Nä nu ska jag ta och leka lite med Wilma som är på besök och som nyss snattat ur godisägget när jag är så tråkig och sitter här.
Kram♥
Har bara slappat, tagit en lilling när man känt för det, suttit ute och grillat och myst hela dagarna och kvällarna.
Lördagen var det ju dax för det årliga bobracet som jag fick åka själv av vårat sällskap i år eftersom alla var för fega och hade en massa ursäkter för att slippa så det blev en repris.
Lite blåmärken, skrapsår och krämpor här och var efter en krasch i det inte allt för bobracevänliga föret men nu har jag då gjort det. Igen.
Väl hemma så hade vi en dag ledigt innan det var dax att börja om att jobba.
Barnen hade jag ju lånat över helgen av Manne så dom lämnade vi av när vi kom hem och jag och Nicklas fortsatte med slappartemat och såg filmer och tog det lugnt.
Nu har man jobbat i 2 dagar och har bara 2 kvar så det känns ju bra.
Helgen verkar ska bjuda på kalasväder så det är bara att ställa in sig på fler dagar ute med korvgrillning och sol, och DET gillar jag!!!
För er som inte hört nyheten så har ju barnen fått sitt syskon.
Det är väl bara att gratulera Manne och Emelie till barnet och hoppas att dom får allt att funka nu.
Själv så är jag just nu inte alls bebissugen utan har en massa annat som jag njuter av.
Har sagt det förut och jag säger det gärna igen, att jag har det bäst.
Har jag inte barnen så har jag världens bästa Nicke och jag tycker att det funkar alldeles ypperligt.
Nu har jag och Nicklas varit med Sara och köpt henne sin efterlängtade systemkamera.
Tala om lycklig tjej!
Det sved i plånboken men när man vet hur länge flickan har drömt om detta så är det värt varenda krona. Hon har dessutom fått se att om man drömmer nog länge så händer det till slut att det kanske blir så.
Hon är ju dessutom riktigt duktig fotograf så förhoppningsvis så drar jag nytta av affären själv också nu när jag själv är utan kamera och inte tagit mycket kort på länge.
Nä nu ska jag ta och leka lite med Wilma som är på besök och som nyss snattat ur godisägget när jag är så tråkig och sitter här.
Kram♥
Glad Påsk!
Håller på att packa och fixa lite inför helgen som ska tillbringas i Storklinta.
Det är ju inte bara en pryl som ska följa med och vädret är ju just nu lite blött så det är bara att se till att man har lite extrakläder till barnen så dom inte behöver gå blöta.
Sara har redan åkt idag och ska sova med en kompis och hans familj tills imorgon när vi kommer.
Nicklas är på skotercross och Emil hos sin far för att träffa sin lillasyster.
Ja shit, det har verkligen gått undan där. Inte ens ett år sen vi separerade och nu har han blivit pappa igen. Jisses. Ja det är bara till att hoppas att det går bra med allt det där.
Jag känner att det ska bli skönt att åka bort i helgen.
Slippa städa, laga mat ute och bara slappa. Jag behöver det.
Idag har mitt altantak rasat.
Suck. Min far har varit och skottat av det en gång men det var tydligen inte tillräckligt så nu måste jag fundera på hur jag ska göra med det där.
Nytt tak, inglasning eller bara låta det vara?
Jag vet inte hur mycket tid och pengar jag ids lägga ner på detta hus eftersom jag är fullt övertygad om att jag inte kommer att bli kvar här hur länge som helst men å andra sidan så kan det ju inte skada vid en eventuell försäljning senare heller.
Vad ska man med kulor till om man inte låter dom rulla? =)
Blev iallafall jävligt skraj för det lät som att hela huset skulle komma över mig så man får vara glad att det bara var det lilla taket.
Nu ska jag sätta igång en fläskpannkaka, göra en räkröra och kanske om jag hinner och ids baka något att ta med.
Önskar alla en riktigt trevlig påskhelg!!!
Var är våren?
Helgen till ända.
Fredagen hände det inte så mycket, barnen skulle ju egentligen vara hos sin pappa men dotra hamnade hemma hos mig istället så det var ju ändå trevligt att få rå om henne.
Gjorde en ganska tidig kväll eftersom vi skulle åka tidigt på lördagmorgon till Malå och se skotertävling.
Är ju inte så insatt i det där men jag hade en trevlig dag ute i ett ganska ruttet och snöigt väder men det var skoj. Lite varm choklad, mackor och trevligt sällskap kan göra en gott.
Nu längtar jag efter vår.
Riktig vår med sol, utegrillardagar och att få se denna eländiga snö sakta tina bort så sommaren kan komma snart.
Hoppas på väder i påsk när vi ska till Jörn men blir det inte bra väder så blir det att vara ute när det snöar och ha trevligt ändå.
Barnen längtar och jag hoppas och tror att vi får en kanonhelg med våra vänner!
Annars så verkar det bara bli en städardag idag.
Sara ska följa med Nicklas hem till sig och städa så att det är klart när det ska börjas med måla och sånt i veckan.
Jag ska ta itu med tvätt, dammsugning och antagligen snöskottning senare, nu har grannen varit här med snöslungan så än kan man ta sig fram men det verkar ju inte sluta precis.
Ikväll vill jag se Wallander så jag måste nog fara och köpa lite chips, dip och dricka så kanske jag kan fösa ihop alla här hemma på lite filmtajm i soffan som avslutning på helgen.
Skulle vara mysigt.
Ha en trevlig dag!
Fredagen hände det inte så mycket, barnen skulle ju egentligen vara hos sin pappa men dotra hamnade hemma hos mig istället så det var ju ändå trevligt att få rå om henne.
Gjorde en ganska tidig kväll eftersom vi skulle åka tidigt på lördagmorgon till Malå och se skotertävling.
Är ju inte så insatt i det där men jag hade en trevlig dag ute i ett ganska ruttet och snöigt väder men det var skoj. Lite varm choklad, mackor och trevligt sällskap kan göra en gott.
Nu längtar jag efter vår.
Riktig vår med sol, utegrillardagar och att få se denna eländiga snö sakta tina bort så sommaren kan komma snart.
Hoppas på väder i påsk när vi ska till Jörn men blir det inte bra väder så blir det att vara ute när det snöar och ha trevligt ändå.
Barnen längtar och jag hoppas och tror att vi får en kanonhelg med våra vänner!
Annars så verkar det bara bli en städardag idag.
Sara ska följa med Nicklas hem till sig och städa så att det är klart när det ska börjas med måla och sånt i veckan.
Jag ska ta itu med tvätt, dammsugning och antagligen snöskottning senare, nu har grannen varit här med snöslungan så än kan man ta sig fram men det verkar ju inte sluta precis.
Ikväll vill jag se Wallander så jag måste nog fara och köpa lite chips, dip och dricka så kanske jag kan fösa ihop alla här hemma på lite filmtajm i soffan som avslutning på helgen.
Skulle vara mysigt.
Ha en trevlig dag!
Beach 2010
Våren är nu äntligen här och det är tid att tänka på badkläderna.
Jag tänkte dra igång ett ambitiöst träningsprogram för att stolt kunna
visa upp mej mycket slankare och snyggare när sommaren kommer.
Jag tänkte först vänta tills det blev lite varmare men jag kände mig så
taggad att jag börjar direkt.
>
>
>
Jag hoppas att det är fler som vill vara med. Det är så skönt med lite
stöttning ibland.
>
Vi tar det lite lugnt i början och trappar upp det efter hand, eller vad
säger du?
>
Ok, häng på nu...
>
Skrolla ner......
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
ÅSSÅ. SKROLLAR VI UPP IGEN!
>
Såja, det kan räcka för idag.
>
Glöm inte att stretcha efteråt!
>
>
>
Lycka till!
Mr Right
Läste en artikel i aftonbladet som handlade om att hitta den rätte här i livet.
Det var nån bright(?) kvinna som skrivit en bok om detta och menade på att man skulle sluta söka efter Mr Right och hitta Mr Good Enough istället.
På sidan om denna artikel så fanns information om diverse saker som kvinnor och män värdesätter hos sin tilltänkta partner.
På första plats bland svenska kvinnor finns män som är läkare.
LÄKARE???
Vad tusan skulle man med en läkare till?
Jag skulle nog om jag hade varit singel och stött på en sådan snarare vänt på klacken och sökt vidare. Jag menar, va fan, för att få pengar i plånboken som dessa kvinnor antagligen är ute efter så måste ju denna doktor jobba utav tusan och vad innebär det?
Jo, att hon får snällt vara hemma och ta hand om barnen och fixa och trixa ganska mycket själv så där blir det garanterat skilsmässa eftersom hon inte tänkte på det.
Leka doktor borde rimligtvis vara roligare dessutom när man inte vet riktigt vad man gör men utforskar iallafall. Hur kul skulle det vara med läkaren som varje gång han klämmer till på tuttarna samtidigt funderar över om det där han kände kanske kanske kunde vara en cancerknöl och en massa annat han lärt sig.
Kan hända att läkare och akademiker är helt rätt för en del, men vad handlar det om egentligen?
Det ska väl inte ha nån betydelse om man är arbetslös, säljare eller höjdare på börsen om det är nån man kärar ner sig i.
Nä, trams säger jag.
Mr Good Enough existerar inte för mig längre, men Mr Right behöver inte vara rik, fotomodell eller ens vidare smart, bara han ger mig det jag behöver för att må bra.
Samtidigt som jag inte önskar att karlar ska ställa såna korkade krav på oss.
Kommunalanställd, 2 barn och många skrattrynkor senare måste jag väl ändå kunna vara en bra flickvän om jag ger min man vad han mår bra av.
Den man ska leva med ska väl passa en som handen i handsken helst och ha samma värderingar och vara kärleksfull och omtänksam och såna saker, det är väl viktigare än ett jobb.
Du ska känna dig så trygg och glad i livet så du skulle kunna bo i en skokartong och ändå vara lycklig.
Jag är så less på statusfolk som tror att det är grejjer man ska ha för att vara tillfreds.
Ta dom pengar du kan avvara, slösa det på saker som du och din familj/partner mår bra av och nöj dig nångång.
Jag har lagt pengar på 2 stycken vad jag anser dyra saker, och onödiga saker egentligen.
En badtunna och en husvagn.
Båda två gav mig livskvalité eftersom det var socialt.
Så det var inte onödigt för mig just därför.
Det står även i artikeln att 1 av 5 kvinnor uppger att det är uteslutet att mannen är arbetslös, och 1 av 20 män utesluter en arbetslös kvinna.
Alltså är mannen mer hängiven än kvinnan. Giriga bimbosar kan man hoppas för jag skäms när jag läser det.
Man ska väl hjälpas åt???
Skit i det nu.
Jag har shoppat! En matta. Det kliade i fingrarna idag så jag var tvungen att åka och handla.
Nu är den tillfredställelsen över och nästa lär jag få vänta på för OM Nicklas kommer hem i natt så blir det nog sova för hans del och blir det imorgon så är det ändå för länge.
Nu ska jag städa lite och dyka ner i karraskålen som jag inte kunde låta bli att köpa.
Gokväll!
Det var nån bright(?) kvinna som skrivit en bok om detta och menade på att man skulle sluta söka efter Mr Right och hitta Mr Good Enough istället.
På sidan om denna artikel så fanns information om diverse saker som kvinnor och män värdesätter hos sin tilltänkta partner.
På första plats bland svenska kvinnor finns män som är läkare.
LÄKARE???
Vad tusan skulle man med en läkare till?
Jag skulle nog om jag hade varit singel och stött på en sådan snarare vänt på klacken och sökt vidare. Jag menar, va fan, för att få pengar i plånboken som dessa kvinnor antagligen är ute efter så måste ju denna doktor jobba utav tusan och vad innebär det?
Jo, att hon får snällt vara hemma och ta hand om barnen och fixa och trixa ganska mycket själv så där blir det garanterat skilsmässa eftersom hon inte tänkte på det.
Leka doktor borde rimligtvis vara roligare dessutom när man inte vet riktigt vad man gör men utforskar iallafall. Hur kul skulle det vara med läkaren som varje gång han klämmer till på tuttarna samtidigt funderar över om det där han kände kanske kanske kunde vara en cancerknöl och en massa annat han lärt sig.
Kan hända att läkare och akademiker är helt rätt för en del, men vad handlar det om egentligen?
Det ska väl inte ha nån betydelse om man är arbetslös, säljare eller höjdare på börsen om det är nån man kärar ner sig i.
Nä, trams säger jag.
Mr Good Enough existerar inte för mig längre, men Mr Right behöver inte vara rik, fotomodell eller ens vidare smart, bara han ger mig det jag behöver för att må bra.
Samtidigt som jag inte önskar att karlar ska ställa såna korkade krav på oss.
Kommunalanställd, 2 barn och många skrattrynkor senare måste jag väl ändå kunna vara en bra flickvän om jag ger min man vad han mår bra av.
Den man ska leva med ska väl passa en som handen i handsken helst och ha samma värderingar och vara kärleksfull och omtänksam och såna saker, det är väl viktigare än ett jobb.
Du ska känna dig så trygg och glad i livet så du skulle kunna bo i en skokartong och ändå vara lycklig.
Jag är så less på statusfolk som tror att det är grejjer man ska ha för att vara tillfreds.
Ta dom pengar du kan avvara, slösa det på saker som du och din familj/partner mår bra av och nöj dig nångång.
Jag har lagt pengar på 2 stycken vad jag anser dyra saker, och onödiga saker egentligen.
En badtunna och en husvagn.
Båda två gav mig livskvalité eftersom det var socialt.
Så det var inte onödigt för mig just därför.
Det står även i artikeln att 1 av 5 kvinnor uppger att det är uteslutet att mannen är arbetslös, och 1 av 20 män utesluter en arbetslös kvinna.
Alltså är mannen mer hängiven än kvinnan. Giriga bimbosar kan man hoppas för jag skäms när jag läser det.
Man ska väl hjälpas åt???
Skit i det nu.
Jag har shoppat! En matta. Det kliade i fingrarna idag så jag var tvungen att åka och handla.
Nu är den tillfredställelsen över och nästa lär jag få vänta på för OM Nicklas kommer hem i natt så blir det nog sova för hans del och blir det imorgon så är det ändå för länge.
Nu ska jag städa lite och dyka ner i karraskålen som jag inte kunde låta bli att köpa.
Gokväll!
Grattis till mig
Jahapp, idag var det då den onödigaste dagen på året när man fyller år.
Har jobbat, lunchat med Nicklas och vinkat av honom till Porjus och fått middagen jag planerat med mina barn inställd pga magsjuka.
Inte så imponerande dag precis så jag har legat och vilat på soffan efter jobbet och nu gör jag precis ingenting och funderar på att fara på ICA och köpa smörgåstårta till mig själv.
Helgen har varit jättebra.
Har inte gjort något extraordinärt men vi har alltid nåt på gång och skoj ändå jag och Nicke.
Det är så otroligt tyst och tomt här hemma så jag gissar att jag kommer att ha klöst sönder väggarna innan jag får hem gubben min på onsdag (tror och hoppas jag att det var den här gången) och väntar ivrigt på mina tapeter som jag beställde förra veckan så jag har nåt att sysselsätta mig med.
Det är lite synd om mig ändå idag så jag känner inte för att skriva nåt speciellt så jag bjuder på min alldeles egna sång från the pinks och skrattar för mig själv, texten är så underhållande.
Jag saknar mina barn, jag saknar min älskling men dom sjunger det så bra, "Linda Linda, du bara ler", för jag har det förjävla bra.
Jag älskar mitt liv och dom som finns i det.
Grattis, det är precis vad man kan säga till mig...varje dag.
Har jobbat, lunchat med Nicklas och vinkat av honom till Porjus och fått middagen jag planerat med mina barn inställd pga magsjuka.
Inte så imponerande dag precis så jag har legat och vilat på soffan efter jobbet och nu gör jag precis ingenting och funderar på att fara på ICA och köpa smörgåstårta till mig själv.
Helgen har varit jättebra.
Har inte gjort något extraordinärt men vi har alltid nåt på gång och skoj ändå jag och Nicke.
Det är så otroligt tyst och tomt här hemma så jag gissar att jag kommer att ha klöst sönder väggarna innan jag får hem gubben min på onsdag (tror och hoppas jag att det var den här gången) och väntar ivrigt på mina tapeter som jag beställde förra veckan så jag har nåt att sysselsätta mig med.
Det är lite synd om mig ändå idag så jag känner inte för att skriva nåt speciellt så jag bjuder på min alldeles egna sång från the pinks och skrattar för mig själv, texten är så underhållande.
Jag saknar mina barn, jag saknar min älskling men dom sjunger det så bra, "Linda Linda, du bara ler", för jag har det förjävla bra.
Jag älskar mitt liv och dom som finns i det.
Grattis, det är precis vad man kan säga till mig...varje dag.
