Dåtid nutid och framtid

Igår hade Manne barnen från lunchtid och skulle umgås med dom och hitta på nåt kul. Mamma och pappa ringde och ville bjuda mig på lunch på stan nu när vi skulle få lite tid att prata med varann på tu man hand.
Det har ju varit ganska mycket med barnen och ränna hit och dit och hitta på saker för dom att göra nu så det var trevligt.
Gick på ekbergs och åt pastasallad och försökte komma överens om vad vi ska göra med flytterier och saker.

Mitt i mitt gruvande över allt som ska fixas och packas nu när semestern snart är över så börjar Manne ha problem igen och vill ha hjälp med diverse saker. Banktider och sånt för att han ska få klart med sitt nya bolån som han försöker få igenom.
Finns inte så mycket jag kan hjälpa till med i och med att det inte går att göra nåt förräns det här huset är sålt den 1 oktober...
Nästa vecka så börjar han tydligen flytta igen och denna gång till sin pappa i Blåsmark.
Suck, det är verkligen ett rörigt liv han har den där mannen.
Utan pengar, bil och boende.
Känner att jag måste försöka få han att förstå att det är bättre om barnen får bo hos mig mesta tiden tills han har stannat upp i sitt liv och hittat ett mer varaktigt boende.
Jag tycker att det har varit nog rörigt för barnen med alla hans flyttar, Emelie och impulshandlingar så jag tror inte att det kan vara bra för dom.
Skolan börjar ju om inom en snar framtid och han vet ju inte om han får igenom husköpet (det verkar hänga på en skör tråd) och får han inte det så måste han ju hitta en ny lägenhet också.

Känns jävligt skönt att jag vet vad som kommer att hända för mig iallafall.
Pengar kommer man väl inte att ha så gott om men jag har åtminstonde klart med var vi ska bo och barnen har full koll på vad som kommer att ske nu i höst i mitt och deras liv.
Det kommer att bli tufft med allt som ska fixas men det känns som att det ska bli sååå skönt att få allt ur världen.
Slut med tjafs om pengar, grejor och gud vet allt.
Hädanefter blir det mina problem - mitt bekymmer.
Barnen framför allt.

Har förresten sålt det sista vi hade kvar att göra oss av med. Förgården som står i Jörn.
Som med allt annat just nu så gick det smärtfritt.
Fick ett telefonsamtal om jag ville sälja den, och japp. Såld.

Nog med sånt nu,
igårkväll så var vi några som satt hos Anna och Ola och surrade ute i kvällssolen.
Inte så märkvärdigt men trevligt.
Idag ska vi till Gabbe och Peter och äta surströmming och som jag längtar.
Det var länge sen och det ska bli så gott!

Nu blir det till att lapa sol en stund så man får tillbaka lite färg som försvunnit när skitvädret har varit framme.

Ha det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0