Konstigt uppvaknande...
Vaknade tidigt idag och kände mig faktiskt ledsen.
Det var som deja vu från första tiden när man faktiskt insåg att man var ensam helt plötsligt. När folk hade kunnat ringa mig vilken tid på dygnet som helst och jag hade garanterat varit vaken.
Ganska konstigt faktiskt för jag känner mig varken ledsen eller ensam, tvärtom, jag tycker att jag har folk omkring mig hela tiden och känner mig hyfsat lycklig just nu.
Undras om det kan bero på att jag måste börja ha med Manne att göra nu igen med bodelning och säkert ett och annat tjafs eftersom han är så svängig i sina överenskommelser med mig så att jag inte riktigt känner tilliten.
Eftersom han är i husköpartagen nu så är jag ganska övertygad om att han vill att jag ska ta över lite mer lån än vad han tidigare sagt och det verkar som att hans dåliga samvete över den här smutsiga situationen efterhand avtar och då struntar han väl i mig igen och ser efter sin egen skitiga rygg.
Mamma har också önskemål om att jag ska börja sälja en massa av deras grejor som dom inte ska ta med sig till lägenheten plus röja ur förrådet och stugan.
Det är ju egentligen jättebra för det är jag som får pengarna men det känns som att jag börjar gruva mig nu för allt jobb nu när jag haft det lugnt på den fronten ett tag.
Dom är ju inte så krya så dom orkar hålla på och bära precis och jag måste börja packa ihop så snart min semester är slut.
Det är ju en del att ta hand om kvar men jag ser ändå fram emot att flytta och bli "min egen".
Än så länge delar jag ju en viss del av ekonomin med Manne och det känns inte så bra.
Han kommer hit idag iallafall och då ska allt vara klart när han går härifrån. Men nog kunde det ju ha varit idé att prata kring sånt här lite tidigare och inte 3 månader senare. Men han har ju inte velat så då får det väl bli som det blir.
Ett till problem som jag har är ju katterna. Jag vill inte ha dom med mig i flytten.
Först och främst så vill jag att alla mina och barnens vänner ska kunna komma till oss utan att bli sjuka om dom är allergiska och sen så är jag less på dom. Om man får säga så?
Dom är inte det minsta sociala och den ena är inte riktigt hundra så jag tror att en till flytt kan göra dom ännu knäppare. Men barnen kommer förstås att bli ledsna för Manne vill inte ta dom.
Nä nu ska jag ta mig en kaffekopp och börja ta fram alla siffror och fakta jag behöver för våran bodelning.
Höres.
Det var som deja vu från första tiden när man faktiskt insåg att man var ensam helt plötsligt. När folk hade kunnat ringa mig vilken tid på dygnet som helst och jag hade garanterat varit vaken.
Ganska konstigt faktiskt för jag känner mig varken ledsen eller ensam, tvärtom, jag tycker att jag har folk omkring mig hela tiden och känner mig hyfsat lycklig just nu.
Undras om det kan bero på att jag måste börja ha med Manne att göra nu igen med bodelning och säkert ett och annat tjafs eftersom han är så svängig i sina överenskommelser med mig så att jag inte riktigt känner tilliten.
Eftersom han är i husköpartagen nu så är jag ganska övertygad om att han vill att jag ska ta över lite mer lån än vad han tidigare sagt och det verkar som att hans dåliga samvete över den här smutsiga situationen efterhand avtar och då struntar han väl i mig igen och ser efter sin egen skitiga rygg.
Mamma har också önskemål om att jag ska börja sälja en massa av deras grejor som dom inte ska ta med sig till lägenheten plus röja ur förrådet och stugan.
Det är ju egentligen jättebra för det är jag som får pengarna men det känns som att jag börjar gruva mig nu för allt jobb nu när jag haft det lugnt på den fronten ett tag.
Dom är ju inte så krya så dom orkar hålla på och bära precis och jag måste börja packa ihop så snart min semester är slut.
Det är ju en del att ta hand om kvar men jag ser ändå fram emot att flytta och bli "min egen".
Än så länge delar jag ju en viss del av ekonomin med Manne och det känns inte så bra.
Han kommer hit idag iallafall och då ska allt vara klart när han går härifrån. Men nog kunde det ju ha varit idé att prata kring sånt här lite tidigare och inte 3 månader senare. Men han har ju inte velat så då får det väl bli som det blir.
Ett till problem som jag har är ju katterna. Jag vill inte ha dom med mig i flytten.
Först och främst så vill jag att alla mina och barnens vänner ska kunna komma till oss utan att bli sjuka om dom är allergiska och sen så är jag less på dom. Om man får säga så?
Dom är inte det minsta sociala och den ena är inte riktigt hundra så jag tror att en till flytt kan göra dom ännu knäppare. Men barnen kommer förstås att bli ledsna för Manne vill inte ta dom.
Nä nu ska jag ta mig en kaffekopp och börja ta fram alla siffror och fakta jag behöver för våran bodelning.
Höres.
Kommentarer
Trackback
