Nere för räkning

Som ni märker så skriver jag inte så ofta...jag har helt enkelt inte lust eller tid, det är inte lika kul nu när jag nästan aldrig är ensam en längre stund och har någon att umgås och mysa med på kvällarna.
Har jag inte barnen så har jag Nicklas.

Midsommar har vi tillbringat i Umeå hos hans underbara vänner.
Kanonkul, trevliga och full rulle så tråkigt behöver man då aldrig ha. Det är ett sånt ställe där man känner sig välkommen och accepterad direkt.
Väldigt roliga dagar men nu har jag däremot haft häcken full sen vi kom hem. Och då menar jag inte bokstavligt då utan bara en massa att göra.

Jobbat på dagarna, städat och donat både i mitt och Nicklas hus på kvällarna och inte satt ner arslet förrän den här tiden och då är man så trött så det är bara lägga sig och sova.

Min darling är i Stockholm och jobbar i veckan, hos dom viktiga människorna på regeringskansliet, och barnen är hos sin far så det är ändå skönt att vara sysselsatt när man kommer hem.
Saknar dom alla fruktansvärt mycket och inser hur viktiga dom är för mig.
Har inte fått en enda kram eller ligga sked på 2 dagar nu och jag börjar ha abstinens av att kela och få lite närhet.
Imorgon ska jag iallafall följa med min kära son till tandläkaren och stjäla mig både pussar och kramar i massor.

Då ska jag också innan kvällen är kommen ha packat väskan för ett par dagar när norrmännen kommer som ska hyra huset av mig tills på söndag.
Ska bli riktigt kul att få bo med Nicklas i hans hus för omväxlings skull.
Trots att där ser ut lite si och så och inte är klart än så känns det som att vi kommer att få det bra där.
Vi är inte så omständiga.

Livet leker, jag är tillfreds och lycklig med Nicklas och barnen och allt känns bara bättre och bättre för varje dag.
Semesten närmar sig med stormsteg och sen har vi ju dessutom en till semester att se fram emot över julen och det ska bli skita skita kul.

Det får vara allt.
Ha det så bra.
Kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0